Underbar dag

Idag har vi haft en fantastiskt, underbar dag i snön. Vintern visade sig verkligen från sin bästa sida. Strålande sol och – 5 grader. Totte var så duktig med sina nya skridskor. Med duktig menar jag då inte att han kunde åka, för det vore att ta i, men han kämpade väl, med ett leende på läpparna hela tiden. Milla hade också roligt när hon kutade omkring på isen och tjoade.
Jag är definitivt ingen vinterälskare, men idag var det magiskt. Snö, sol, bullar och varm choklad. Det är precis såhär jag vill minnas vintern 2009/2010.

Skridskor

Idag ska Trötta mamman, Uffe och Totte åka skridskor. Milla är för liten, så hon får titta på.
Det är allra första gången för Totte på ett par skridskor och själv har jag väl inte åkt på sisådär en 20 år eller så.
Uffe däremot hävdar att han är grym på att åka, men har redan börjat gardera sig genom att säga att det typ är omöjligt att åka om isen är ”knöglig”.
Ja, ja, vi får väl se hur det här går. Som tur är ska mormor och morfar följa med. Det är alltid bra att säkra upp lite, så att någon kan ta hand om barnen om vi inte klarar oss med livet i behåll.
Over and out… vi hörs senare… kanske.

Spännande eftermiddag

Nu är jag och barnen äntligen hemma efter en liten vansinnesfärd i snökaoset. Vi skulle bara ta en snabbtur till affären för att handla blöjor, toapapper och lite sådant som man faktiskt inte kan klara sig utan.

På vägen dit blev vi först stående bakom en bil som hade kört fast i snövall och inte kunde komma loss. Efter att det hindret var undanröjt, fortsatte vi glatt vidare till ICA Tybble. Efter halva vägen ungefär, slutar den ena vindrutetorkaren att fungera… igen. Jag får alltså hänga mig över på högra sidan för att överhuvudtaget kunna se vägen.

Väl framme är jag halvvägs inne på en parkeringsplats, när jag inser att det är för mycket snömodd. Jag försöker backa ut igen, men det är redan för sent. Jag står på stället och slirar och slirar. På något mirakulöst sätt lyckas jag tillslut lirka mig loss. Vi hittar en bättre parkeringsplats och går in på affären där barnen får varsin liten kundvagn att köra.

Vi kommer på mer och mer saker som vi faktiskt behöver köpa och det slutar med att vi står där med två kassar, ett blöjpaket och ett paket med toapapper. Det är nu jag inser att jag inte har någon arm över till att bära Milla. Man kan ju tycka att hon kan gå själv, när hon är nästan två år. Det kan hon också. Hon är skitbra på att gå, men går väldigt sällan åt samma håll som oss andra. Nu ser jag dessutom att hon har hittat en sådan kundvagn som har en liten bil framtill. Hon sitter där och ler nöjt.

Trötta mamman: Kom Milla, nu ska vi gå till bilen.
Milla: (greppar tag i ratten och skakar på huvudet)
Trötta mamman: Jo, kom nu, det blir roligt att gå ut i snön (fy fan vad jag ljuger).
Milla: (håller med ett krampaktigt grepp fast om den lilla ratten, samtidigt som hon plutar surt med underläppen).

Det slutar med att Totte får bära blöjorna, jag klämmer fast toapappret under armen, bär de båda kassarna i ena handen, samtidigt som jag lyfter/släpar en ilsken Milla med ett fast grepp om overallärmen.

Men nu är vi hemma och välbehållna och det är väl det enda som räknas… antar jag.

Jag längtar efter sommar och sol.

Skottskadad

Jag har nyss varit ute och grävt fram bilen och brevlådan. Det har snöat helt ofattbara mängder, för typ hundrade gången den här vintern. Jag är fortfarande hemma och vabbar med Milla, så hon fick sitta i vagnen och titta på medan jag kämpade på med våran lilla snöskyffel.
En sak som provocerar mig något enormt, är att flera av våra grannar har snöslungor. Det är ju för fan fusk!
Medan jag halvt sliter ihjäl mig, med en unge bredvid i vagnen som gråter hysteriskt och ropar: ”åka hem, åka hem”, går de där i lugnan ro och visslar medan snöslungan gör jobbet.

Nä ja ä int bitter ja!

Ps. Om det ska fortsätta på det här viset, kan det hända att jag ansluter mig till de där visslande jävlarna inom kort.

VAB

Idag är jag hemma och vabbar med Milla. Jag tänkte att jag skulle få till en bild, när hon har sin nya tröja på sig, men hon tänkte annorlunda. Efter mycket jagande och vädjande, lyckades jag tillslut fånga henne på bild, genom att låta henne sitta på bordet och knapra på en knäckemacka. Alla sätt är bra… utom de dåliga.

Ja, ja, jag vet att jag borde plocka bort adventsljusstaken, men nu blev det inte så.

Gnagaren

På julafton fick Milla en helt ny och väldigt fin dockvagn.
Men titta på den nu, en dryg månad senare.
Man skulle kunna tro att vi har gnagare i familjen.

Lite nytt och sytt

Sysuget som har varit som bortblåst under en ganska lång period nu, har så smått börjat leta sig tillbaka. Här är två saker som jag sytt till Milla den senaste tiden.

En tröja, som fick Uffe att utbrista:
- Nu tror jag allt att mamma har ”rökt på” lite.
Själv tycker jag att den är fin. Lite vågad kombination av mönster kanske, men den känns lite… MOLO (Danskt barnklädesmärke för den som inte vet).

En ”utanpåklänning” i retrovelour

Chåtta

Min lilla miniplutteMilla har lärt sig räkna till tio… typ ungefär i alla fall.
Såhär räknar hon:

-Ett, tå, te, fya, feem, ses, chåtta (här slår hon ihop sju och åtta för att spara tid…mycket smart) nio, Cilla.

Att hon säger Cilla istället för tio, måste ju betyda att hon tycker att jag är en riktig tio-poängare.

Något som jag inte är riktigt lika stolt över, är att hon har lärt sig säga ”bumma dig”, när hon inte får som hon vill.

Stöd Röda Korsets insatser i Haiti

Skänk en gåva direkt online.

Du kan även sms:a AKUT till 72900 och skänka 50 kronor (som debiteras på din telefonräkning) eller sätta in valfritt belopp på plusgiro 900800-4 eller bankgiro 900-8004. Märk talongen med ”Haiti”.

Sprid gärna vidare uppropet för Haiti på din blogg eller på facebook.

Läs mer här!

Positivt tänkande

Idag är jag hemma med Totte som har fått en släng av racerbajs och feber.
För en liten stund sedan kollade jag statusen, genom att känna på hans panna.

Trötta mamman: Jo, du har nog fortfarande feber.

Totte: Vet du vad som är bra mamma? Om jag fryser om händerna så kan jag värma dem på min panna.

Bra där, med lite positivt tänkande mitt i allt elände.