Oj oj oj

Nu har jag provat mina nya, fina, vassa knivar.
Jag säger bara oj, oj, oj.
Ljuv musik.

När jag var färdig packade jag ner dem i kartongen igen.
Frågan är om jag någonsin kommer att våga ha dem framme!?!

Trötta mamman fyller 31 år

Idag på morgonen har jag blivit firad med sång och fina presenter.
Det här året valde fina familjen att sjunga ”Happy birthday”, ett lite mer traditionellt låtval än  förra året, då de sjöng ”Mörten Kurt”.
Totte hade i vanlig ordning fixat med ett kort som löd:

Från alla till mamma
Vår egna rocktjej
Vi tycker om dig så mycket man kan
Vi älskar dig

”Vi tycker om dig så mycket man kan”, kanske kan tolkas på lite olika sätt, men jag väljer att bortse från det och ta det som något positivt.

En av presenterna var något jag har önskat mig länge. Fina, dyra och svinvassa knivar. Jag blev överlycklig… tills jag kom på att jag inte har den blekaste aning om hur och var jag ska förvara dem, för att undvika blodpölar och dagliga besök på akuten.
Tips och idéer någon?

Pust!

Idag kom matbilen och lämnade av 10 kassar med mat, blöjor, godis och andra förnödenheter.
Det är en upplevelse utöver det vanliga att packa upp dessa 10 kassar tillsammans med barnen .
Vi har delat upp det lite, så att alla har sin egen uppgift:

Trötta mamman – läser upp en vara från kvittot
Totte – letar på varan och ger den till trötta mamman
Milla – biter sönder förpackningen till tomaterna och snaskar i sig några
Trötta mamman – ställer in varorna i kyl/frys/skafferi
Milla – gnager i sig en halv purjolök
Totte – tillrättavisar Milla
Milla – kastar iväg ett paket köttfärs
Trötta mamman – lyfter in Milla i ett annat rum
Totte – pillar på trötta mammans mobil och lyckas ringa 112 (som är det enda nummer man kan ringa om knapplåset är på).

Ja, ungefär så ser det ut när vi får leverans från matbilen.

Det blir dyrt för tomten i år

Totte arbetar för tillfället stenhårt på sin önskelista, inför årets julfirande. Han önskar sig exakt allt som han ser på TV-reklamen och ungefär 80 % av innehållet i leksakskatalogerna.
Han klipper och han klistrar, samtidigt som han muttrar för sig själv:

- Den här och den här och den här ska jag få av tomten.

Vi försöker förgäves att förklara för honom, att bara för att man önskar sig något, betyder det inte att man kommer att få det. Men det är som att tala med en vägg, alternativt en mycket liten tonåring. Han är helt övertygad om att det är han som har rätt och alla andra som har fel.
Hur ska jag nå fram till honom och få honom att förstå hur det verkligen ligger till?

Jag menar… hallå… tror han att tomten är gjord av pengar eller?

Vän eller fiende?

För en stund sedan när jag klev ut ur huset , för att gå och hämta Totte på dagis, fick jag till min förvåning se att snickarna höll på att montera ner byggställningarna runt huset. Detta kändes lite konstigt, av den enkla anledningen att varken väggar eller tak är färdiga än.
När jag frågade vad som var i görningen, fick jag veta att någon hade ringt in ett anonymt tips, om att vi inte hade tillräckligt säkra byggställningar. Så någon slags kontrollant, från någon slags myndighet, hade helt enkelt kommit hit och avbrutit arbetet tills ställningarna var utbytta.
Ehhhh… vad är det frågan om egentligen? Har vi skaffat oss fiender här på gatan, utan att ens veta om det?

Förr i tiden

Totte berättar:

- För hundratiotusen år sedan, levde Star Wars, tillsammans med dinosurierna vet du mamma.

Hipp hipp hurra!

Idag firar vi Millas nyfunna ringmuskelkontroll.
Tidigare idag bestämde jag mig för att stoppa ner Milla i badbaljan, för en välbehövlig måndagstvagning.
Efter en liten stunds plaskande, reste hon sig upp, pekade på rumpan och sedan på blöjan, samtidigt som hon klagade högljutt.
Jag lyfte upp henne ur baljan, torkade av henne och hann precis få på blöjan innan det brakade loss.
Eftersom hon är tämligen risig i magen, så tycker jag verkligen att detta är något att fira.

Så idag säger vi alltså hipp hipp hurra för att badbaljan inte förvandlades till en bajjbalja.

Sjukstuga

Idag är jag hemma och vabbar febrigt litet barn.
När man har feber, får man göra lite som man vill.
Milla praktiserar detta genom att titta på Teletubbies och äta popcorn i soffan, tillsammans med Ove.
När man är liten och sjuk, kan det även hända att man får en liten present som uppmuntran.
Vissa i familjen har rätt bra koll på sådana förmåner.
För några veckor sedan när Totte blev magsjuk mitt i natten, hann han inte mer än lyfta upp ansiktet ur toalettstolen förrän han deklarerade:
- När man kräks brukar man få en rolig tidning.

Totte älskar pappa

Idag firar vi farsdag, som sig bör.
Pappan i familjen fick sovmorgon, presenter, teckningar och ett kort med en text författad av Totte.
På kortet stod det:

Snälla pappa!
Jag älskar dig.
Du är polaren och jag är polaren.
Från Totte till pappa.

Han kommer att bli grym på att skriva kärleksdikter när han blir lite äldre.

Ungdom

Idag har jag och Totte haft mysdag.
Han fick bestämma vad vi skulle göra och han valde ”åka tåg”.
Vi bestämde oss för att ta tåget till Hallsberg för att möta upp mormor och morfar på Childrens museum.
Men det var egentligen inte det jag ville berätta, utan det här:
Totte och jag sitter på tåget och konduktören kommer för att ta betalt.
Jag är trött, trött, trött, efter att ha varit vaken nästan hela natten, med en febrig Milla.
Jag talar om att jag vill köpa en biljett till Hallsberg och får betala 40 kronor.
Jag tycker att det verkar väldigt billigt och tittar lite närmare på biljetten.
Där står det… det magiska ordet… UNGDOM!
Konduktören har alltså utan att fråga bestämt sig för att jag måste vara under 26 år (trots den sömnlösa natten och de mörka ringarna runt mina ögon).
Jag tror banne mig att jag ska skicka in en dagens ros.
I love konduktören från tågkompaniet!