En vårfest att minnas

Igår var det dags för den årliga vårfesten på Tottes dagis.
Det hela går ut på att alla barnen på dagis tågar in på gården (lucia-style) och ställer upp sig för att sjunga vårsånger för sina förväntansfulla föräldrar.
Tidigare år har Totte haft en smula svårt att fokusera på själva uppgiften och mest stått med vidöppen mun och tittat sig storögt omkring, alternativt brutit samman och lämnat ”scenen”.
Men inte i år, det är då ett som är säkert.
Han startade upp lite försiktigt, men avancerade snabbt genom att sjunga starkare och starkare, högre och högre, tills han slutligen, helt och hållet överröstade varenda litet barn i sikte. Han gungade fram och tillbaka, klappade takten och tog i så jag var rädd att han skulle ramla omkull.
Om han hade varit bara lite äldre, eller lite större, hade han troligen blivit klassad som det där ”störiga” barnet som skriksjunger sig igenom varenda jäkla lucia och skolavslutning.
Men eftersom han är så plutteliten, söt och oförarglig, fick han istället massor av beröm efter sitt lilla framträdande.
Efter att ungefär tio personer hade kommit fram och talat om för honom hur duktigt han hade sjungit, vände han sig mot mig och sa:

Totte: Det visste du inte mamma, att jag kunde sjunga såååååå högt.
Trötta mamman: Nej du Totte, det visste jag sannerligen inte.
Totte: Nej, för det har varit min lilla hemlighet fram tills nu vet du.

Det har varit en minst sagt jobbig period här hemma ett tag, men igår skrattade jag så jag grät. Åh vilken uppfriskande känsla.

Tottes bidrag till vårvernissaget

Plötsligt händer det

Igår sa jag till barnen att de kunde ta sovmorgon, eftersom vi inte ska till dagis idag.
Å så gjorde de det!
Hur stor är sannolikheten för det?
Köpa Trisslott kanske?

PS. Klockan är 08.25 och Totte sover fortfarande.

Världens sötaste Oliver

Världens sötaste Oliver, i sina försenade födelsedagskläder från tant Cilla, a.k.a Trötta mamman.

En rysk liten pojke

Kläderna nedan är till en liten pojke som bor i Ryssland, tillsammans med sina föräldrar som arbetar där. Han är väl inte ryss, i ordets rätta bemärkelse, men i alla fall.
Pojken ifråga heter Alexander och är väl ungefär ett halvår gammal… tror jag (Therese, du får rätta mig om jag har fel).
Alla tre plaggen är i storlek 68.

T-shirt i blått flodhästtyg med vita muddar.

Matchande vita ”puffshorts”

Munkjacka i kantarellgul velour, med vita stripes och muddar

Bokslukare

Ett ärofyllt uppdrag

För ca. två veckor sedan fick jag en förfrågan om att sy en klänning till en flicka som heter Andrea och är 7år gammal.
Hon hade en ganska klar uppfattning om vad hon ville ha. Hon hade nämligen sett en klänning på TV-programmet ”Talang 2009″, som hon tyckte så mycket om.
Efter lite bollande fram och tillbaka med färger, mått och material, satte jag igång.
Här nedanför ser ni resultatet.
Nu hoppas jag verkligen att den kommer att passa, eftersom hon ska ha den på sin allra första skolavslutning.

Pimp my ride

Lätt att lära

Jaha ja, där kom Milla knallande med en påse frysta korvar. Hon har alltså lärt sig öppna frysen nu… kul med lättlärda barn… jättekul… verkligen!

Min lilla klåfingriga skatt

Bodysuit till sommaren

För ett tag sedan fick jag en beställning på en brun bodysuit i strl. 92, med korta ben och ärmar. Eftersom pojken som ska få den heter Gillis, så ville mamman också ha ett G som applikation.
Jag valde att använda turkost som ”andrafärg” och sydde ett G  på framsidan och en stjärna på ryggen.
Bodysuiten har också turkos krage, dragkedja, benmuddar och armmuddar, men det ser ni ju själva.

En väldigt försenad födelsedagspresent

Kläderna nedan är en väldigt försenad 1-årspresent, till min kompis lilla son Oliver, som har hunnit bli 1,5 år vid det här laget.
Mamman till Oliver, var här för ett par veckor sedan och letade själv fram tyget från en av mina tyghögar. Först bestämde vi att det skulle vara en applikation med pojkens initialer på bröstet. Men efter att hon hade sett James tröja, ville hon ha ett liknande tryck men med blå bakgrund och gröna bokstäver.
När jag var färdig med tröjan kunde jag inte låta bli att sy ett par enkla 3/4 byxor/shorts i limegrön velour, för att Oliver skulle bli riktigt ”matchig” och fin.

På den här tröjan sitter namnet på bröstet istället för på ryggen.